15september
Jag mår jätte illa. känner att jag inte har någon ork kvar i kroppen. Så har legat och försökt sova. Men det går inge vidare. Jag tänker på honom hela tiden. Att jag verkligen försökte för honom men han säger nej. Jag ställer mig själv samma dumma fråga hela tiden. "varför sade jag att jag var tvungen att ta tag i mig för? kunde jag inte bara ha gjort det ändå?" Men jag behövde tid att tänka och fick det. När jag väl tänkte klart säger han att han inte vet vad han vill längre. Så det kanske är min tur att låta honom få tänka. Men jag har väl redan förstört det med. För han har ju kommit fram till ett nej. Även om han inte vet. Jag hatar mig själv för det här. Jag är så sjukt ledsen. Tanken att det har vart sista gången jag somnat på hans bröst eller sista gången jag ger honom en godnatt puss.... Det svider som fan, det gör verkligen ont i hela mig. Jag vill skrika så högt jag bara kan, få ut det onda i mig. Men jag tror inte att det hjälper. Just nu känns det som att inget någonsin kommer att hjälpa. Jag vill så gärna ligga bredvid honom i sängen. somna vid honom, vakna vid honom. Jag vill göra allt för att det ska ske. Men frågan är om det är någon idé.....
.helgaao
.helgaao
Kommentarer
Trackback
